Vad är inspiration?

Taget från Wikipedia:

Inspiration (av latin inspiro, inblåsa, väcka liv i), ett stimuli som sätter igång mental verksamhet. I talspråk har ordet felaktigt kommit att betyda motivation eller kreativitet (särskilt sådan som direkt är påverkad av någonting). Historiskt har ordet används av kristna för att beskriva en ingivelse från Gud. Den traditionella uppfattningen bland kristna är till exempel att Bibeln författats genom gudomlig inspiration (given av den helige ande).

Med andra ord är det inte så konstigt att jag saknar inspiration. O här har jag jagat runt som en galning för att förstå vad som är fel med mig som inte känner denna eftertraktade känsla som jag felaktigt trott är grunden för skapandet av blogginlägg, skisser o allt! Hemligheten är alltså att börja tro på den där med stort vitt skägg, eller kanske de med åtta armar eller ett öga. Jag tror jag skippar alla och lägger mig lojt ner i soffan igen, nöjd över att sökandet efter detta ickeexisterande äntligen är över och njuter av lite lättinskaffad glass!

Bubblor

Varför gillar vi bubblor?

Alla bubblor gör en glad har jag kommit fram till. Bubbelvatten, bubbelvin, såpbubblor, bubbelplast, det enda som jag inte associerar med något överdrivet positivt är bubbelgum. Det får man mest ont i käkarna av, plus att om det fastnar i håret så måste man klippa sig för att bli av med otyget.

Utöver det så är bubblor alltid en källa till glädje! En rolig fundering i min värld.

Gilla grilla!

Det är vår på riktigt nu! Även om själva Valborgsmässoafton var kall som en vinterkväll så pryds ändå skogsmarkerna av blåsippor och vitsippor! Scillorna som spridit sig från koloniträdgårdarna längst årstaviken bugar mjukt sina himmelsblå klockor mot det spirande gräset. Fortfarande för tidigt för att börja plantera ätbara saker ute, frosten är fortfarande framme om nätterna vilket de flesta grödor är känsliga för. Dock kan det ge väldigt vackra effekter!

Mitt valborgsfirande skedde i det underbara sällskapet av den äldre systern och två av mina nu tre (!) fantastiska syskonbarn. Som seden kräver så grillade vi, första gången för säsongen! Vi skålade in våren med fruktsoda och frysta hallon för ungarna medan vi vuxna även hade en skvätt vitt vin i glasen.

Något som borde införskaffas i år är en elektrisk grilltändare. Den kräver att man har lite framförhållning (och oftast en förlängningssladd) men med tanke på hur dålig tändvätskan är för miljön så känns det som att det inte är något snack om saken! Ska fixa så snart som möjligt! Mental note...

Jag grillade aubergine och svamp. Enkelt och okomplicerat, som livet ska vara! ;) Auberginen skar jag i skivor som jag sen delade i fyra, saltade och lät stå i en kvart innan jag sköljde av saltet och vätskan som den dragits ur. Trädde dem sen på spett, varvat med championerna. Därefter penslade jag dem med en marinad gjord av en del olja, en del soja, svartpeppar, oregano, pressad vitlök och lite citron. Har man tid så blir det väldigt bra om man låter grönsakerna marineras i denna sörja en timme eller så innan man trär upp dem på spetten. 

Till detta så hade vi ugnsrostad potatis och palsternacka, smörbönor marinerade i vitlök, olja, citron, oregano, salt och olja, hommus, tomat och avokadosallad samt bröd! Jag röstar för att det alltid ska finnas många saker att äta utav!

Bilder kommer tids nog

Våfflor!

När jag var liten bodde jag i Nykvarn, en liten bortglömd by i periferin till Södertälje som då benämndes som "stan" i bybo-mun. Då jag blev lite äldre, tidig tonåring, så fick jag på egen hand ta bussen in till "stan" vilket givetvis var ett äventyr som krävde mod och förnuft, allt det som en 13-åring anser sig vara full utav! En av de mina små traditioner då var att gå till ett litet fik inne i Telgehuset där de serverade våfflor. Man fick en våffla med blåbärssylt och grädde för 10 kr (värmd i micron, finfint!) och jag minns hur denna lilla handling fick mig att känna mig så självständig och vuxen!

Såhär 17 år senare så anser jag nog att jag fortfarande saknar en del förnuft och mod mellan varven, men känslan då när man som tonåring börjar kunna ta egna "viktiga" beslut och tar de första staplande stegen in i vuxenvärlden... Det är stort! Det är en stolthet i varje handling man gör. Tonåren. Härliga och hemska!

Våfflor är ju iallafall sjuuukt gott och jag har tänkte dela med mig av det godaste våffel-receptet! Jag har försökt meckat lite med bovetemjöl, rismjöl och vetemjöl men ändå upplevt att veganvåfflorna inte blir sådär härligt lätta och krispiga som man vill ha dem. Detta superenkla recept funkade dock kalas! I mina tidigare prover har jag haft bakpulver som jäsmedel men här använder man jäst, vilket förvisso gör att smeten måste stå en halvtimme innan dess att man börjar grädda, men det är väl värt väntan!

Hallonsylt och tofulines vaniljglass som tillbehör, eller om säsongen tillåter, färska jordgubbar!

Vego i Vegas

Så, nyligen hemkommen efter en mycket innehållsrik tripp till syndernas stad!

Las Vegas. Glittrande, blinkande, lysande. Efter mörkrets inbrott det vill säga. På morgonkvisten är den sömnig och lite sliten. På ett charmerande sätt skall dock tilläggas! Likt en discodrottning som till kvällens ära stylat upp håret och lagt en färgstark make-up för att synas i mörkret. Hon stupar i säng när festen dränerat all energi och vaknar på morgonen med samma fysiska drag som kvällen innan men håret är nu tillplattat och det grälla sminket känns lite överdrivet i solens skarpa sken.

Dock vill jag inte beskriva Vegas som vulgärt. Nåja, kanske lite men mer som ett barn vars fantasi är oändlig och som ännu inte blivit lärd saker som måttfullhet, minimalism eller skepsism. Obegränsad i sin tilltro och där mamma och pappa har tillräckligt med pengar för att bygga alla de lustfyllda skapelserna. Ett lekland för vuxna. Ett utrymme där det tillåts att glömma alla måsten och förpliktelser. En oas där allt är glädje och fest!

I mörkret, då de övermodiga lampornas många kulörer, guldlejonet framför MGM ogenerade blänk och fontän-spelens (om är en av Bellagio's stoltheter) tar andan ur folk så glöms lätt den tråkiga verkligheten.

På dagen, ser man hur solens intensitet har ätit sig in i de skarpa färgerna och ökendammet har tonat allt sandgult. I horisonten syns bergen som omger staden och däremellen växer husen upp som svampar. Stan börjar nu känna lite växtvärk i den avsvalnande ekonomins skugga, ändå fortsätter alla casino-kompex att fortsätta försöka bräcka varandra.

90% av alla casinon ägs av tre olika företag varav Steven Wynn är en av de största aktörerna. Han lät 2002 bygga ett casino som han döpte till just "Wynn" och 2006 kom "Encore" som ser likadan ut men byggd spegelvänd mot Wynn. De är de absolut snyggaste byggnaderna på strippen. Även invändigt så har Wynn och Encore en extra touch som många av de övriga, med undantag av The Cosmopolitan, saknar.

Resan innehöll allt som den borde gjort; tonvis av mat (kommer i ett eget inlägg snart), Grand Canyon, helikopter, linbanor i bergen, spel, limousin, shower, Elvis-kopior samt massor av andra underhållande/märkvärdiga/underliga/skrämmande/fascinerande människor, berg-o-dalbana, vinster och förluster! Ett hett tips, se showen "Le reve" på Wynn. Mäktig!