måndag 28 mars 2011

Att trolla med knäna!

Den senaste tiden har jag varit ganska slö när det gäller att handla mat, något som annars är en av mina favoritsysselsättningar. Jag kan lugnt gå runt nån timme eller mer i affären för att kolla efter nya produkter eller försöka hitta sådant som jag missat. Eftersom jag har ett intresse i hälsa och näringsrik kost så underhåller jag mig gärna med att läsa innehållsförteckningar och näringstabeller på paketen. Jag gillar detta! Det är liksom en liten hobby som kanske blivit lite av en fixidé. Något som är till ganska stor förtret för mina med-handlare!

Jag har dock den senaste tiden haft en hel del att göra och då blir vissa saker lidande. Däribland aktiviteten handla mat. Jag ska försöka bli bättre på att planera upp min vardag men ibland är det svårt då så mycket roligt händer!

I matlagningen gäller då att ta till en hel del kreativitet för att få något på bordet! Med varierande lycka i resultaten kan väl erkännas.

Vi köpte hem Anna Skippers sojastrimlor för ett litet tag sedan och har provat på dem i olika rätter. De är ok, har lite mycket pepparsmak (utan att vara starka märkligt nog) och är lite överdrivet marinerade i sojasås men blandar man upp dem i grytor så borde de funka.

Jag har dock använt dem mest till olika typer av wraps eller "stuvningar" som jag ätit på mackor där sojasås-smaken blir lite väl dominerande. Kanske är varianten som ska likna kyckling bättre. Ska prova dem tids nog.

Vid detta tillfälle fick jag alltså rota lite i kylskåpet och hittade bland annat följande ingredienser:




Dessutom hade jag lite fryst spenat, havregrädde och nämnda sojastrimlor hemma.

Så jag hackade svampen, auberginen och rödlöken, stekte upp dem snabbt, hade i strimlorna, grädden och den frusna spenaten. Lät det hela puttra ett tag och kryddade av med lite muskot, svartpeppar och salt.

Jag väljer att kalla det hela något så fashionabelt som "Grön Gegga på Härligt Hembakat Bröd"




Om det var gott? Jag skulle säga att var helt ok, kanske skulle lämpa sig lite bättre till pasta. Som sagt så tror jag ändå att kyckling-varianten är lite bättre i smaken vad det gäller själva strimlorna!

Ha det gott!

fredag 25 mars 2011

Time for taco!

Taco är ju en given favorit hos de flesta. Det är dessutom vad som är enklast att låta folk bjuda på då det vankas middag hos folk som sällan/aldrig lagar veganskt.




Att alla i dagens läge modifierat begreppet "taco" är i min mening evolutionens rätt. Man tar lite här och man tar lite där och komponerar något nytt. Speciellt då det gäller en maträtt som består av bröd fyllda med småplock. Om det fortfarande är mexikanskt... Tjaaa man använder sig ju av tortilla eller hårda majsbröd och någon typ av salsa med chili så pelarna till ursprungliget är ju kvar!

Jag är inte jätteförtjust i låtsaskött, mest för att jag tycker att allt annat är så fantastiskt gott men många gillar ju sojafärs har jag förstått. Är jag själv gör jag för det mesta taco-kryddade linser.




Jag kryddar oftast själv, då med paprikapulver, cayennepeppar, salt, massa spiskummin, muskotnöt, lökpulver/lök, vitlökspulver/vitlök och chilipulver. Muskoten ska du inte överdosera, ta bara nån nypa, men resten av kryddorna är bara att ösa på. Minst 1-2 tsk av varje krydda!

Sen vill jag gärna ha hommus och mango till mina tacos! Passar enligt mig väldigt bra! En bekant insisterade för länge sen på banan. Jag provade och mango är mycket godare! Jag har rätt, hon har fel. Bara så ni vet.

Jag brukar även steka upp champinjoner med salt och peppar som fyller ut det hela lite extra!




Utöver detta så har jag vanliga ingredienser som paprika, sallad av olika sorter, tomat och rödlök.




Salsan/tacosåsen gör jag ibland själv receptet är då som följer;

1 burk krossade tomater (eller 5-6 st färska om du vill hålla på att skålla och hacka dem själv)
1-2 klyftor vitlök, finhackad
1 gul lök, finhackad
1 röd paprika
1/2 röd chili
1-2 msk tomatpuré
Salt, peppar, möjligen lite tabasco och någon nypa socker

Stek först upp lök, vitlök och chili, ha sen i tomaterna, tomatpurén och den hackade paprikan. Låt koka ihop i 15-20 minuter och tillsätt sen kryddorna och smaka av.

Snabbmatsveckan är härmed slut. ;)

måndag 21 mars 2011

Vårtecken, surdegsbröd!

Så börjar äntligen solen värma! I springorna mellan halsduk och mössa, handske och ärm så kommer solstrålarna åt och kroppen börjar åter producera d-vitamin. För mig är betyder ljuset väldigt mycket. Varje år, varje januari och varje februari, så sjunker jag ner i en dimma av bristande självkänsla, trötthet och en diffus modlöshet. Och varje år, i mars, när ljuset börjar återvända så lättar dimman och världen ter sig åter fantastisk och full av möjligheter! Onekligen gillar jag mars.

En annan som gillar den återvändande värmen är min surdeg! Under vintern så har jag mest låtit brödet jäsa i kylen eftersom värmen i lägenheten är så ojämn och då är det lättare att ha koll på den i kylen. Att kalljäsa bröden dem väldigt smakrika, även om jäsningstiden ändå är så pass lång med surdegsbröd att smakerna kommer fram även vid rumsjäsning. Det går då lite snabbare ca 1 + 4 timmar.




Värmen i lägenheten påverkar jästiden, ju varmare desto snabbare går det. Likaså är min surdeg lite 
ojämn i sin jäseffekt eftersom jag matar den lite på känsla (m.a.o när jag kommer ihåg). Lite av den anledningen samt eftersom jag tycker bröden blir lite för tunga med enbart surdeg så brukar jag använda några gram jäst per deg. I detta recept använde jag faktiskt hela 16 gram för att få dem att fluffa upp ordentligt! Dock valde jag att kalljäsa dem i kylskåpet eftersom vi skulle iväg på middag, så raringarna fick vänta lite längre på att komma in i värmen!


Att starta en surdeg är väldigt lätt, jag fixar ett inlägg om det alldeles snart (även om det kanske vore smartast att BÖRJA med det inlägget, men det är inte lika roligt! Det finns väldigt bra surdegsstarts-råd på Martins blogg)

Så, receptet på detta bröd är:

ca 350 g rågsurdeg (100 g surdegsstart som får vakna över natten eller under ca 8 timmer tillsammans med ca 200 gram vatten och 100 gram rågmjöl. När jag tänker efter så är det nog snarare 180 gram vatten och kanske 100 gram rågmjöl. Beror på surgrunden. Den ska vara något mellan gröt och välling i konsistensen)

Jupp, jag är bra på långa parenteser...

Så, 350 g rågsurdeg som sagt
16 g jäst
500 g rumstempererat vatten
60 g rågmjöl
800 g vetemjöl
130 g hasselnötter
1 msk olja
25-30 g salt

Just, något jag ska påpeka också, när det gäller surdegsbröd så har jag iallafall lyckats mycket bättre med de ekologiska mjölerna. De tycks ha mycket bättre jäsegenskaper.

En degblandare är väldigt skönt att ha. Det är svårt att bearbeta degen för hand såpass att det bildar långa fina gluten trådar då man tar degen mellan fingrarna och drar isär dem. När jag inte hade min maskin så brukade jag bearbeta degen med degkrokarna på elvispen. Det resulterade att jag slet ut maskineriet i vispen på ca ett halvår...

Rosta gärna hasselnötterna i stekpannan lite innan så får de lite mer smak. Bearbeta sedan ihop alla ingredienser UTOM saltet i ca 10-15 min i en degblandare, kör du för hand så håll på så länge du orkar, gärna i 20 min eller mer. Ha i saltet och kör sen lite till.

Täck degen med en bakhandduk och låt den stå i 1 timme. Ös därefter ut degen på ett mjölat bord och baka till två bröd.

Jag har fått en jättefin jäskorg av min söta vän Linnéa så den använder jag till det ena brödet, den andra får jäsa i en djup tallrik som jag lagt ett bakplåtspapper i så den inte fastnar. Täck bröden och när de sen är färdigjästa, ca 4 timmar i rumstemperatur, det dubbla i kylskåpet, så är det bara att vända ut brödet som jäst i korgen på ett bakplåtspapper och det bröd som jäst i tallriken lyfter jag bara i bakplåtspappret den ligger på och flyttar över till plåten. Snitta det ett par gånger för att det ska fortsätta jäsa utan att spricka i ugnen och för att det ska bli lite fint!




Värm upp ugnen till 275 grader, sänk till 250 när du sätter in bröden på mitten slafen. Släng gärna in någon deciliter vatten på en plåt som sitter i understa slafen också så blir skropan härligt tjock och krispig. Lufta ur fukten efter ca 10 minuter och sänk då värmen till 230. Sedan tar det ungefär 20-30 minuter till för brödet att bli klart. Har du en baktermometer (har du inte så införskaffa! Jag älskar att plocka ut brödet för att lyssna om det är klart genom att knacka på undersidan och höra det härliga ihåliga ljudet det då ger ifrån sig, men termometern är otroligt smidig) så plocka ut brödet när innertemperaturen är 98 grader.

Låt brödet svalna på ett galler ett tag innan du skär upp det för att njuta härligheten!


måndag 14 mars 2011

Majo!

Jag har alltid gillat majonäs. När jag fann ut att man kunde göra vegomajo var jag lite nyfiken på hur lik den var ägg-produkten. Jag hittade ett antal recept och körde på det enklaste som jag sedan modifierat lite.




Det förvånade mig hur lätt det var att göra och att smaken, med lite korrigeringar, blev överraskande bra!

Vad du MÅSTE ha för att göra detta är en stavmixer. Jag gillar, för att inte säga ÄLSKAR min stavmixer. Antagligen skulle jag älska den ännu mer om den var lite starkare. Min är på 280 watt vilket funkar för typ hommus och majo. Den klarar exempelvis inte frysta jordgubbar så bra. Inte alls faktiskt. Är du mixerlös och ska inhandla en så rekommenderar jag att lägga ut lite mer pengar och få en som är stark. Det är fantastiskt smidigt om du ska göra en smoothie med frysta bär eller något där du har isbitar i typ lemonad. Det blir väldigt lite disk och säger bara smosch så är det klart!

Majon då, receptet är följande:

1/2 dl sojadryck (gärna den osötade)
ca 2 msk senap
ca 1/2 tsk salt
ca 2 msk vitvinsvinäger (funkar med äppelcidervinäger också)
ca 2 dl rapsolja

Just rapsolja är uppenbarligen viktig märkte jag senast då jag försökte mig på det hela med solrosolja. När jag använde den andra oljan så bands det inte ihop för att bli härligt tjockt och fluffigt utan förblev en rinnig, tråkig, trött, meningslös, blöt, oinspirerande, föraktfull, ja, nästintill OND vätska.


Rätt och fel. Eller egentligen är båda fel eftersom jag lyckats ha icke-ekologiska oljor hemma... =) Så kan det gå.

Häll i allt utom oljan i en hög burk, kör igång stavmixern och tillsätt oljan i en fin stråle medan mixern är igång. Du kommer märka hur mycket olja som behövs. Den tjockar på sig ganska abrupt, något som fascinerade mig otroligt mycket första gången jag gjorde den! Smaka av och tillsätt eventuellt mer av någon av kryddorna om du anser det behövas! Rör då in dem lite försiktigt så inte fluffigheten försvinner!

Passar bra till bland annat smörgåstårtor och hamburgare!




Mmmm.... Hamburgaren ovan är gjord på ett lite modifierat recept på på denna burgare. Det blev en snabbvariant där jag valde att inte fräsa något i förväg. Jag använde mig av lökpulver istället för den finhackade löken och la till lite senap i smeten. Brödet är köpebröd (!), annars brukar jag baka vanliga enkla bullar på vetemjöl och jäst, där jag tillsätter ca en halv deciliter malda, rostade sesamfrön. När bullarna är formade så toppar jag dem med sesamfrön som sig bör!

Ha så skoj!

Uppdaterat 7/4 2011:
Jag provade idag med att göra majon med havredryck vilket gav samma deprimerande resultat som när jag provade med solrosoljan. Med andra ord så tror jag nu åter igen på det som jag läst tidare att bindningen skapas av proteinet i sojan och något magiskt i rapsen ;) Ok, kanske inte magi, men det är den enda kombination som funkat för mig. Så åter igen, RAPSOLJA och SOJADRYCK är de ingredienserna som krävs för att göra tjock, härlig vegomajo! Ha det fint! 

måndag 7 mars 2011

Torntofu, rårisrätblock och svampsås!

Att presentera maten, kanske inte nödvändigtvis med för- och efternamn, men att ge den en chans att få charma dig ska inte underskattas. Det är ett väldigt enkel sätt att få folk att förstå det värde maten faktiskt har. Storkockarna har gjort detta under en lång tid, nu börjar det förvisso gå lite överstyr med kolsyre-frysta ispärlor på en bädd av moln och sidorätten serverad på ett stenröse, men ändå. Med lite mindre hybris så är tanken trevlig och jag ska bli bättre på detta!

Att jag oftast äter i ett gemytligt sällskap av diverse böcker (i mer eller mindre ordnade högar), en dator, eventuellt någon mer levande person, krukväxter, småplock, pennor och diverse närvarande utöver maten på bordet ska inte förnekas. Just därför tycker jag det är väldigt skönt, om än något ovant, att  mellan varven duka upp fint och äta under "ordnade former". Att låta maten vara i fokus.




Det som jag lagat här är alltså marinerad tofu, råris och svampsås. Sås är VÄLDIGT svårt att få snyggt på tallriken, iallafall i den mängden som faktiskt går åt, så tips är varmt välkomna!

Egentligen gillar jag cirklar bättre än kvadrater men vad gör man? Jag tänkte på spelet jenga när jag gjorde tofutornet. Väldigt roligt spel, borde skaffa det. Hursom, ris är väldigt tacksamt att forma på alla möjliga sätt, jag använde en liten rektangulär ugnsform och pressade lätt ihop riset innan jag vände ut rätblocket på tallriken.

Tofu vinner mycket på att marineras. Jag lät de skivade bitarna ligga en timme i en marinad gjord på 0,5 dl rapsolja, 0,75 dl soja och några få droppar liquid smoke, något som du absolut hellre har i för lite av än för mycket. Det blir en märkligt besk smak om man överdoserar.




Som jag tidigare sagt så använder jag oftast Alpros naturella tofu, räkna med ett sådant block till två personer. Se till att all tofu ligger i marinaden, täcks den inte så öka mängden marinad.

Sätt där efter igång råriset, det ska koka i ca 40 minuter och får lite extra smak om du först låter det fräsa i lite olja innan du öser på vattnet. Jag brukar ibland ha i lite buljong också.

Svampen jag använde var en del av höstens trattkantareller, frusen vikt kanske 250 gram? Upptinandet fick ske i stekpannan och min tanke var att lite smak skulle finnas i pannan till tofun. Om tanken blev verklighet är dock svårt att säga.




Den tinade svampen fick sen flytta till en skål och vänta på sin fortsättning medan jag stekte upp tofun. Den marinad som fanns kvar fick hänga med ner i stekpannan! Ett par minuter på varje sida tills de får färg och lite yta.

Därefter så gjorde jag såsen på klassiskt vis genom att tillsätta margarin (kanske 25 gram) i den osköljda stekpannan, vispa i en eller två matskedar vetemjöl och sedan tillsätta vatten tills det blir den tjocklek du önskar. I med kantarellerna, lite sojasås, eventuallt salt och peppar, en liten pressad vitlöksklyfta skadar inte heller! Låt det hela stå och puttra ett tag så kantarellernas smak går ut i såsen. Smaka av och servera på valfritt kreativt eller okreativt sätt!




Lycka till!

torsdag 3 mars 2011

Broccoliberg!

Vad gör man när man har ett berg broccoli hemma?




Jag gillar broccoli och jag gillar soppa. Svaret blir således ganska enkelt. Barambarambambambam... Broccolisoppa!

Det enda man bör tänka på här är att inte koka sönder alla fina näringsämnen som finns i broccolin så du låter den bara koka med, eller ångas med, de sista minuterna. Eftersom jag gillar soppor som är lite tjockare så blir det mest att broccolin ligger ovanpå de andra ingredienserna men det funkar fint! De blir mjuka och fina av ångan också. Har ni inte en ångkokare så rekommenderar jag verkligen att gå till närmaste kinaaffär och köpa en, kostar kanske runt en hundring och är väl värt pengen! Mer om ångad mat senare, tillbaka till soppan!

Ingredienserna var då följande:

2 potatisar
2 palsternackor
1 gul lök
ca 300 gram broccoli
7-10 dl vatten? Jag är dålig på det där med mått när det gäller vätskor... så det täcker liksom.
1 burk stora vita bönor
1 buljongtärning
Salt, svartpeppar, en nypa muskotnöt och eventuellt lite soja- eller havregrädde.




Skiva palsternackan, skala och klyfta löken, skär potatisen i bitar. Koka dem i buljongen ca 10-15 minuter innan du har i broccolin som du skurit i mindre bitar, skala den nedre delen först så slipper du trådar i soppan. Mixa allt, ha i de sköjda bönorna, krydda och smaka av.

Nu när det börjar kännas som att våren är påväg (jag är optimist ibland) så tycker jag det är jättehärligt att grodda fröer. Det känns som att man får en tjuvkik på livet som är påväg tillbaka! Krasse är så sjukt fint dessutom, man kan inte bli annat än glad av att se dem växa!




Så dessa fick givetvis toppa soppan och resultatet blev en härlig, näringsgivande boost!




Tada!